”Vi har valt författare som andra författare gärna vill höra och prata om skrivande med.”
Philip Teir
Internationella mästare lockade deltagare från hela Norden
Söderlångvik masterclasser i film har redan blivit en institution. Under år 2025 arrangerades filmamasterclasserna nr 3 och 4. Årets första masterclass leddes av dansk-polske regissören och manusförfattaren Magnus von Horn, vars senaste film Flickan med nålen (The Girl with the Needle) var nominerad till bästa internationella film på den 97:e upplagan av årets Oscarsgala, och till bästa icke-engelskspråkiga dramafilm på Golden Globe Awards. Masterclassen avslutades med en visning av Flickan med nålen, och en ”behind the scenes”- diskussion mellan Magnus von Horn och Marta Balaga på Bio Rex i Helsingfors.
Filmmasterclass nr 4 i september 2025 leddes av svenske regissören Tarik Saleh, som är känd för sina stilistiskt skickligt uppbyggda politiska thrillers. Hans Kairo-trilogi har fått stor internationell uppmärksamhet, senast med filmen Eagles of the Republic, som hade premiär i huvudtävlingen vid filmfestivalen i Cannes 2025. Tarik Saleh är också känd för sitt mångåriga samarbete med skådespelaren Fares Fares, som spelar huvudrollen i hans filmer.
Under masterclassen fick deltagarna tillsammans fördjupa sig i hur det kreativa samspelet utvecklas genom hela processen när en film produceras: från den första idén och jakten på finansiering, genom det intensiva arbetet under inspelning och postproduktion, till filmens möte med publiken genom festivaler, distribution och internationell försäljning.
Liksom tidigare fungerade filmjournalisten Marta Balaga som moderator för kurshelheterna, både med von Horn och Saleh. Deltagarna i masterclasserna kom också på de här två kurserna från alla delar av Norden, och feedbacken efter det intensiva veckoslutet, var översvallande.
Filmmasterclasserna kompletterades under året också med ett helt nytt koncept, masterclasser i litteratur.
Rachel Cusk var den första litteraturmasterclassens master. / Foto: Cata Portin
Masterclasser i litteratur, i samarbete med Helsinki Lit
Det förkunnades mycket död under den allra första Masterclassen i litteratur. Handlingen är död, sa Rachel Cusk. Berättaren är död, fortsatte den brittiska författaren – men karaktären är tillbaka, om än mer som en följd av tidens absurda individualism än ett gott tecken.
– Det blev speciellt, säger Philip Teir, som är programchef för litteraturfestivalen Helsinki Lit och som arrangerar masterclasserna i samarbete med Amos Andersons fond.
Under år 2025 ville Amos Andersons fond ville satsa på litteraturen, genom ett evenemang som lyfter fram litteraturen som konstform. Helsinki Lit var en naturlig samarbetspart.
Konceptet är enkelt. Branschfolk – författare, översättare och litteraturvetare – får lyssna till en framstående författare och delta i minglet som följer efteråt. Platserna är begränsade till trettio och deltagarna väljs ut av Konstsamfundet och Helsinki Lit. Masterclasserna arrangeras i Amos Andersons hem på Georgsgatan i Helsingfors.
– Vi har valt författare som andra författare gärna vill höra och prata om skrivande med, säger Philip Teir.
Rachel Cusk var en idealisk mästare, en typisk ”författarnas författare”, enligt Teir. Hon är uppmärksammad som en prosakonstens förnyare med Konturer-trilogin och sin senaste bok Parade.
Rachel Cusk var rask, rolig och stenhård. Romanen, menade hon, är i grunden otillräcklig som konstform. Den bygger på ett system av litterära referenser där författare och läsare är bundna av tidigare verk.
Cusk varnade för inflationen av förstaperson. Ett ”jag” ska endast användas när det inte finns andra val. Författaren bör söka det autentiska och originella, allt annat bör lämnas därhän.
– Cusk förändrade inte graden av autofiktion i mitt projekt, säger författaren Malin Kivelä, som var en av deltagarna. Kivelä var då i slutskedet av arbetet med Naturhaverierna, en självbiografisk essäroman om en kvinnas försök att närma sig naturen.
Däremot satte Cusk ord på mycket som Kivelä tänkt på gällande litteratur och konst. I sina anteckningar från evenemanget hittar hon citatet ”of being a woman inside a woman’s body” – ett viktigt och rätt outtömligt tema, säger Kivelä och pekar på hur Cusk behandlar traumat av att existera i en kvinnokropp.
– Formen måste kännas som den enda möjligheten för att texten ska bli relevant. För min del gick det inte att skriva fiktion denna gång, det hade känts falskt, säger Kivelä.
Med Naturhaverierna tycker hon att hon rör det som Cusk pratade om genom att ge läsaren något oväntat och använda skam som ett verktyg i berättandet. Det har hon tänkt på särskilt efter att boken kommit ut, och mötts av både hyllningar och sågningar.
– Kanske är det underligt när formen inte följer det man är van vid? Kanske ska essäer vara lärda och leda till något tydligt? Kanske ska man inte skrika att man är femtio och kvinna för det är lite äckligt? Eller är det tvärtom fint?
Teir beskriver varför satsningen på litteraturen kräver framstående författare.
– Som skrivande människa tvivlar man ofta, svarar han. Därför betyder det mycket att samlas med andra som tänker likadant och höra någon som lyckats göra skrivandet till yrke.
– Hur mycket man tar åt sig av andras råd måste man själv avgöra. Det viktiga är att ingen i rummet ser litteraturen som en underlig lyx.
Teir jämför Masterclass med skrivarskolor och kritiken om att man inte kan lära sig bli författare.
– Skrivarskolor är viktiga just för att de ger en plats där alla tycker att skrivande är viktigt, säger han. För många är den på liv och död.
– Det säger samtidigt något om själva livet som vi inte ofta hör uttalat. Litteraturen är inte död, inte alls!
De övriga mästarna under masterclasserna i litteratur år 2025 var Linn Ullmann och John Ajvide Lindqvist.
Text: Vera Arhippainen, förkortad av Mary Gestrin